Bli av med radonproblemet i ditt hus

Det är dessvärre vanligt med förhöjda radonhalter i svenska småhus. Här får du veta hur det kan gå till att reducera förhöjda värden till ofarliga sådana.

Osynligt radon

Vi kan nämna ett typiskt fall – en äldre kvinna bor i en förort, belägen på en grusås några mil utanför Stockholm. Hon har bott i ett radonhus i åratal, utan att veta om det. Hon är änka sedan några år tillbaka och vill nu flytta tillbaka till den stadsdel, där hon växte upp som barn. Hon får färgglada broschyrer från sin hemkommun, där hon uppmanas att radonmäta sitt hus, men hon tycker inte riktigt att det angår henne. Ingen har ju klagat under alla dessa år. Radon är osynligt, och förorsakar ingen lukt. Kallduschen kommer dock, då en presumtiv köpare hoppar av och låter köpet gå tillbaka efter en kontrollmätning av radongaskoncentrationen i huset. Man hittar 2 500 Bq/m3 i källaren, 1500 Bq/m3 i kök och vardagsrum på bottenvåningen och 690 Bq/m3 i sovrummet på övervåningen. Detta är således klart oacceptabelt.
Historien slutar dock lyckligt, eftersom hon låter en firma utföra en installation med den så kallade smalrörsmetoden. Långtidsmätning efteråt visar värden som understiger 50 Bq i såväl under- som övervåningen. Årsmedelvärdet uppskattas vara lägre än 70 Bq/m3.

Det behöver inte kosta mer än 17 000 kr för ett normalhus att med denna smalrörsmetod åtgärda ett radonproblem. Av detta kan man få hälften i bidrag, så man behöver knappast tveka av rent ekonomiska skäl. Arbetet klaras under några timmar, och omfattar borrning av hål genom bottenplattan på huset, rörmontage och uppsättning av en liten tystgående radonsug. Den normalhändige kan också köpa en monteringssats med aggregat, rör etc och över en helg installera själv till mindre än halva priset. Håltagningen gör man med en handborrmaskin, och rördragningarna är enkla.

Skapar undertryck

Idén med metoden är lika enkel som genialisk. Man är inte främst inriktad på att pumpa radongas ur marken, som man tidigare gjorde med ett klumpigare och bullrigare fläktaggregat, utan man skapar ett lämpligt undertryck för att radonen ska kunna ta rätt väg ut genom ett rör på husfasaden. Genom den tillämpade tekniken kan man utan hörbart fläktbuller sätta ett undertryck under en normal husgrund, så att inte något radon läcker ”fel” väg. De plaströr som används är 15 – 20 mm i diameter som sugrör genom grundplattan (aggregatets sugkraft fördelas ”rättvist” över flera, ofta 5 – 6, ställen) och 25 – 40 mm som stamledningar.

Flera sugpunkter är effektivare

Har man en grund med s k sulor är den uppdelad i fack, där väggarna är förlängda ner under grundplattan. Går sulorna ned mot en tät jordart, t ex pinnmo, hindrar facken effektivt en radonsug att åstadkomma en ”luftbubbla” av undertryck under hela plattan. En enda sugpunkt, som vid den gamla grovrörstekniken, ger då risk för fortsatt radonläckage.
Det finns inga helt täta husgrunder. Fyllningsmassornas luftgenomsläpplighet varierar, men luften söker sig alltid fram den lättaste vägen mellan sugpunkt och läckställe, och ”luftbubblans” utbredning begränsas. För att kompensera luftläckaget, och därmed öka utbredningen, har man med den gamla tekniken använt fläktar med stor kapacitet – maxflöden på över 250 m3 är vanliga. Hamnar då sugstället i ett område med stor luftgenomsläpplighet kyler det ner grunden, vilket ger kalla golv och hög energiförbrukning. Sprider man istället ut sugpunkterna och med smala rör halverar luftflödet, blir nedkylningen betydligt mindre, och flera ”luftbubblor” överlappar varandra och täcker grunden effektivt, även om den är indelad i fack. Dessutom slipper man störande fläktbuller.

Lätt förebygga radon

Markradon behöver inte behöver vara någon katastrof, utan man kan ganska smidigt åtgärda eventuella problem.
Det är viktigt att man då man bygger gjuter en så pass bra och sprickfri grund, som det bara är möjligt. Bottenplattan ska gjutas så tjock och välarmerad som det går i en bra betongkvalitet. Om allt görs rätt behöver man inte få några radonproblem, även om man bygger i ett högriskområde.

Blåbetong

Det är värre om man har mycket blåbetong i huset där man redan bor. Här måste utökad ventilation till, plus någon form av värmeväxling, exempelvis genom frånluftvärmepump. Inte ens här behöver man uppleva det hela som katastrofalt, även om i detta fall det ofta blir lite dyrare. Man får ju i hus, där radonhalten överskrider gränsvärdet, bidrag upp till 15 000 kr för sådana här åtgärder, som både ger ett sundare inomhusklimat och tillfredställelsen av att inte utsätta sig själv eller sin familj för onödiga risker.

Vad säger statistiken?

Glöm inte bort statistiken, att vid 400 Bq/m3 riskerar 4 av 1000 att dö i lungcancer efter tio års exponering. Vid 200 Bq/m3 har denna risk halverats. Vid 100 Bq/m3 är vi nere i en per tusen vid samma exponeringstid. Kanske det är rimligt att sikta in sig på den gamla gränsen 140 Bq/m3, och låta denna vara generell, i stället för 200 Bq/m3 för nya och 400 Bq/m3 för gamla hus, som det är idag?

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar