Jag har två tonårsdöttrar som gillar att duscha länge. Det är, som ganska mycket med tonåringar, inte helt lätt att förstå hur en dusch kan ta mer än fem minuter. Mina döttrar duschar tjugo minuter. Lätt.
Jag tänker på dessa långduschar när jag funderar över var i ett hem det är lättast att spara energi.
Mina tonårsdöttrar spelar fotboll. Av någon anledning duschar man inte längre i omklädningsrum, som jag gjorde när jag lirade boll, utan sköter denna hygieniska detalj hemma. Detta innebär under högsäsong upp till tio fotbollsrelaterade duschar i veckan. Om jag räknar snällt förbrukar dessa duschar 80 kWh i veckan.
Dessa 80 kWh motsvarar ungefär 80 kronor, 133 maskiner tvätt eller fyra och ett halvt år för min dator i standbyläge.
Nu vill jag inte att mina döttrar ska sluta duscha men det kan vara bra att ha koll på hur mycket energi olika aktiviteter och prylar förbrukar när man vill börja spara för miljöns eller den egna plånbokens skull.
Exemplen ovan kan också sägas höra till tre områden.
1. Helt onödig energiförbrukning, exempelvis elektronisk utrustning som drar ström i standbyläge.
2. Områden där det går att effektivisera sin energiförbrukning, exempelvis tvättmaskiner som inte körs med maximalt antal kilo textilier.
3. Energiförbrukning där det krävs ett ändrat beteende, exempelvis tonårsdöttrar som lär sig att man blir ren redan efter fem minuter i duschen.
När det gäller det första området, den med den onödiga förbrukningen, är första steget att skaffa en elenergimätare (finns att låna på vissa kommuners energirådgivning). Med en sådan är det lätt att mäta vad olika elapparater förbrukar i standbyläge. När jag kollade vårt hem insåg jag att en gammal transistorapparat drog 6 watt även när strömbrytaren stod på ”off”, att den halvnya platteven drog 17 watt i standby och att en gammal bärbar dator drog 3 watt även när den var helt avstängd. Vips hade jag sparat drygt 200 kronor årligen (energi motsvarande tjugo tonårsduschar).
Även om den sparade summan inte är svindlande är det viktigt att vi hushållar med all den energi vi har eftersom Sveriges behov av att importera dålig el producerad i kolkraftverk då kan minskas och till slut elimineras.
Betydligt större energimängder handlar det om när vi tittar på området effektivisering. Med tanke på att uppvärmningen av ett hus är den stora energislukaren är det förstås där man borde sätta in krutet genom att tilläggsisolera väggar och vind, byta till en modern, tätare, ytterdörr, komplettera de befintliga fönsterbågarna med isolerglas samt installera ett ventilationssystem där utluftens värme växlas över till inluften.
Problemet är att det oftast är mycket svårt att räkna hem ovanstående åtgärder. För vissa av dem blir det lönsamt först om tjugo år, för andra är tidsspannet långt bortom graven. Detta beror bland annat på att allt större del av det vi betalar för vår energi består av fasta kostnader. Det är dumt för oss som vill spara energi att kostnaden för denna inte till en betydligt större del hänger samman med den faktiska förbrukningen.
Det är lite som med mina döttrars mobiltelefoner där alla samtal och alla sms är ”gratis”, men där jag likväl får punga ut med stora summor för abonnemangen varje månad.
Det enklaste sättet att spara energi är därför att försöka vänja sig vid lite kallare inomhustemperatur. Skruvar man ner termostaterna två grader i sin villa sparar man tio procent av uppvärmningskostnaderna vilket kan röra sig om 1 500 kronor. Och den summan räcker ju till ett par koftor …
Inom området effektivisering hamnar också åtgärder som att så långt som möjligt byta till lågenergilampor, låta tomma rum vara mörka rum, montera in sparmunstycken i duschar och kranar vilket minskar vattenåtgången med två tredjedelar, enbart köra fulla disk- och tvättmaskiner och torka tvätten i trädgården när vädret tillåter. När det gäller tvätt kan man även tänka på att hellre välja kläder i naturmaterial som inte behöver tvättas lika ofta som syntet. En bra ylletröja blir som nytvättad efter att ha hängt utomhus på vädring en natt.
Varje gång du kan hoppa över en körning med tvätt- eller diskmaskinen sparar du någon krona. Notera även att om du byter din läslampa från en 40 watts glödlampa till en 2 watts lysdiod har du sänkt din förbrukning på denna plats med 95 procent.
Allra svårast är det förstås att sänka energiförbrukningen genom att ändra sitt eget, eller sina tonårsdöttrars, beteende. Men om man inser att ens halvnya platteve drar 350 watt jämfört med läslampan som drar 2 watt, kanske man ibland hellre väljer boken framför att slötitta på något man ändå inte är så intresserad av. Om man inser att golvvärmen i badrummet drar fem gånger mer energi än teven kanske man ser till att i varje fall skaffa en timer som ser till värmen bara är på de få minuter ens fötter befinner sig på badrumsgolvet.
Och om ens tonåringar inser att de duschar för 4 000 om året och att alla besparingar de gör direkt går till deras konsertkonto (många människor som lyssnar på samma musiker är bra för miljön) kan nog även de tänka om.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
