Odla asiatiska grönsaker

Asiatisk mat är populärt och det visar sig i grönsakslandet. Grönsakerna är inte alls svårodlade utan trivs ofta utmärkt i vårt klimat.

Det går mode inte bara i blomsterrabatterna utan också i grönsakslandet. Asiatisk mat har varit populärt de senaste åren och det sprider sig till grönsakslandet. Många nya grönsaker har dykt upp i våra fröpåsar och tack vare detta får vi också en längre odlingssäsong.

Asiatiska grönsaker är ingen enhetlig grupp växter utan flera olika. Det är inte heller några okända växter men däremot andra varianter av växtslag vi odlar. Man kan se det som att den ursprungliga kålväxten för många tusen år sedan förädlades åt flera olika håll. Vi odlar vissa varianter medan man i Asien valt att vidareförädla andra typer. Flera av de asiatiska bladväxter som kan ätas färska, förvällda eller wokade är någon sorts kål. De flesta tillhör samma art som rybs och rovor men det är huvudsakligen bladen man äter. Populärt är sellerikål, dvs pak choi med kända sorter som Joi Choi, tatsoikål och Mizunakål. Den välbekanta ”kinakålen” eller salladskål som den egentligen, heter tillhör också den här gruppen.

En annan typ av kålväxter som också används är krussarepta och strävsarepta som är nära släkt med sareptasenap. Alla dessa har en ganska pepprig stark smak. Skördar man dem tidigt när bladen är små blir smaken mildare. Sellerikålen har en mildare smak och är kanske därför mer användbara.


Bladsenap, Red Giant.


Tatsoikål kommer från Japan.

Fördelen med dessa asiatiska växter är att de är lättodlade och tåliga. De är inte anpassade till våra långa ljusa dagar utan flera av dem skall gärna sås efter midsommar. Salladskålen skall, beroende på sort helst inte sås före 1 juli men det kommer flera nya sorter.

Flera av dem tål också kyla bra vilket är en klar fördel. Man kan alltså så under senare delen av sommaren om man vill och skörda långt in på hösten när sallaten slutat växa.

Förutom bladgrönsakerna är också rädisor typiskt för asiatisk mat. De odlar inte röda späda rötter utan stora, långa rädisor eller rättikor som påminner mer om morötter. Färgen är ofta vit. Någon sådan rädisa har funnits i svenska fröpåsar under namnet ?Istapp? som beskriver den bra.

Rädisa och rättika är samma växt men två olika förädlingar. De asiatiska brukar kallas daikon och där ingår de flesta asiatiska sorterna. Men även rättika används fast inte de svarta sorter vi odlar utan egna röda eller vita sorter. Även de sås tidigast i juli och kan odlas långt in på hösten och skördas sent. Har man utrymme går de bra att lagra på samma sätt som potatis och morötter.


Rädisa, Istapp.

Vanligt är att man odlar rädisor och låter dem blomma och sätta frö. Det händer säkert oplanerat i många svenska trädgårdar men i asiatisk matlagning tar man reda på fröbaljorna. De skördas gröna och späda, wokas och används i olika grönsaksblandningar. När rädisor gått i blom är roten oftast svampig och oätlig så det är ju bra att kunna ta tillvara något.

Många ovanliga frösorter är svåra att finna ute i butik men finns hos postorderföretag, se även artikel Vi i Villa nr 2/2001 sid 74. Någon av varje typ finns dock hos de större företagens påsar som säljs i trädgårdsbutiker och på välsorterade stormarknader. För den som bara vill pröva på rekommenderas Nelsons Japanska bladgrönsaker mix som är en blandning av flera olika sorter. När man skördar klipper man bladen en bit ovan markytan så växer det ut nya späda blad.


Blommande rädisor.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar