Golvvärme – så fungerar det!

1. Komfortvärme eller fullvärme

Golvvärme kan användas på två olika sätt. Komfortvärme kallas det när golvvärme används som ett komplement till en annan värmekälla i ett rum. Är golvvärmen den enda värmekällan i rummet kallas det däremot för ett fullvärmessystem.

2. Vattenburen eller elburen golvvärme

Golvvärme sprids genom slingor i golvet, med antingen luft, vatten eller elektricitet. Vattenburen och elburen golvvärme är de vanligaste systemen på marknaden. 

Vattenburen golvvärme är enklast att lägga in om man redan har ett hus med ett vattenburet värmesystem. Det kostar mer att installera än elektrisk golvvärme men ger lägre driftskostnader och är ett långsiktigt bättre alternativ. Har man stora ytor som behöver golvvärme, tänker bygga ett nytt hus, eller göra omfattande renoveringar, är vattenburen golvvärme därför att föredra. 

Värmen i vattenslingorna ska dock inte vara lika hög som i elementen. Därför behöver man en shunt, som pumpar runt vattnet i slingorna och blandar det med vattnet från värmekällan, för att kunna reglera temperaturen i golven för sig. 

Elektrisk golvvärme har fördelen att det både är billigare och lättare att lägga in eftersom det oftast redan finns el i alla rum och man slipper dra nya vattenledningsrör. Dessutom värms elslingorna upp snabbare än vattenslingorna. I längden är det dock ett dyrare alternativ eftersom det kräver mer energi. 

3. Golvmaterialets betydelse

Det är bäst att rådgöra med återförsäljare av golvmaterial och golvvärme innan du fattar beslut om lämplig kombination av golv och värmesystem. 

Golvvärme fungerar till de flesta golv men är som mest effektivt under tunna golv, som klinkers, laminat-, och parkettgolv. Det beror på att tunna golv värms upp mycket snabbare och då går det åt mindre energi. 

Trä klarar generellt inte lika höga temperaturer som klinkers och plast, och vissa träslag, i synnerhet lönn och bok, är mer känsliga för värme än andra, vilket kan leda till uttorkning och sprickbildning. Yttemperaturen för trägolv bör inte ligga över 27 grader, och man bör tänka på att mattor också får värmen i golvet att stiga. 

Läs också: Här försvinner dina pengar – 10 spartips!

4. Energibesparing

Värmen i rummet sprids jämnare med golvvärme än med till exempel ett element, och rum med golvvärme upplevs som varmare än de är. Uppskattningsvis brukar man därför kunna sänka inomhustemperaturen med omkring två grader efter att man lagt in golvvärme. På så vis är det möjligt att spara både energi och pengar för uppvärmningskostnaden genom golvvärme. 

För att kunna göra en kostnadsbesparing är det dock viktigt att golvvärmen är avstängd under sommarmånaderna och att golvet är välisolerat under värmeslingorna. Annars kommer en del av värmen att försvinna neråt grunden, till ingen nytta för ekonomin.   

5. Installation

Elektrisk golvvärme på upp till 50 volt, vilket kan passa för små utrymmen som exempelvis gästtoaletten, är tillåtet att lägga in själv, men bör anslutas av elektriker. Övrig elektrisk golvvärme bör både läggas in och installeras av kvalificerade elektriker. 

När det gäller vattenburen golvvärme är det tillåtet att förbereda och lägga in golvvärmesystemet själv, om det utförs fackmannamässigt. En VVS-installatör bör dock trycktesta systemet mot shunt och fördelare, för att säkerställa att det fungerar som det ska. Det finns vattenburna golvvärmeskivor som är relativt enkla att lägga in själv ovanpå ett befintligt golv, men anslutningen till vattenledningarna bör ändå göras av en VVS-installatör. 

Efter godkänd slutbesikting av golvvärmen är det viktigt att få och behålla dokumentation över arbetsmomenten. De behövs vid försäljning av huset, vid framtida förändringsarbeten, och vid eventuella skador. Om du inte kan styrka att arbetet är utfört fackmannamässigt kan du bli nekad ersättning vid skador. Stäm av bestämmelserna för vad du är tillåten att installera själv med ditt försäkringsbolag.