Så väljer du rätt värmesystem – biobränslen

Det hänger på huset när du ska välja värmesystem. Var huset är placerat, hur det är isolerat, hur många som bor där - och inte minst vilka vanor man har. Här kan du läsa mer om biobränslen!

Pannor för biobränslen

Pelletspanna

Så fungerar det: Pellets matas in i en panna, avger energi vid förbränning.
Passar dig som: Vill ha ett miljövänligt och bekvämt system.
Förutsättning: Vattenburen värme. Separat pannrum. Vid byte från olja till pellets kan det räcka att byta brännare på pannan. Kontakta skorstensfejarmästaren och kommunen före installation.
Investeringskostnad: Mellan 80 000-120 000 kronor för ny pelletspanna, brännare, matarskruv, förråd och installation. Vid byte från olja till pellets kostar det cirka 25 000-30 000 kronor att byta brännare på oljepannan, plus runt 20 000 kronor för ett pelletsförråd.
+ Billig i drift. Ett förnyelsebart bränsle. Bästa valet ur växthus-effektsynvinkel. Klarar hela bostadens värmebehov samt varmvatten. Sköter sig själv: tänds automatiskt, matar själv fram bränslet. Askar och sotar sig själv. 
– Utrymmet för förvaring av pelletsen.

Energirådgivarens kommentar:
Många har inte plats med ett pelletsförråd på sju kubikmeter. Men väljer du att köpa pellets på säck kan du använda garaget som förråd.

Miljövänligt och bekvämt.
Pelletspanna från Janfire.

Pelletskamin

Så fungerar det: Braskamin anpassad till automatisk eldning med pellets.
Passar dig som: Är miljövän men inte räds lite pyssel.
Förutsättning: Skorsten. Den vattenmantlade typen av pelletskamin kräver vattenburen värme och ackumulatortank för att lagra varmvattnet. Kontakta skorstensfejarmästaren och kommunen före installation.
Investeringskostnad: Vanlig kamin från cirka 20 000 kronor plus installation. Vattenmantlad kamin från 50 000 kronor plus installation.
+ Billig i drift. Fungerar bra ihop med solfångare, direktel, värmepumpar, olja och ved. Ger både värme och mysbrasa. Sköter sig själv: tänds automatiskt, matar själv fram bränslet. Kan täcka 80 procent av värmebehovet. En vattenmantlad kamin klarar hela värmebehovet och sprider värmen till husets alla rum, ger även varmvatten. Kan kompletteras med solfångare stängas av under sommarhalvåret.
– Ger visst ljud ifrån sig (dels från fläkten, dels knäpper det till när pellets matas fram). Du behöver fylla på med pelletssäckar. Kaminen måste askas ur varje vecka under vinterhalvåret. Om kaminen inte är vattenmantlad, behåll elradiatorerna som komplement i rummen längst bort och som reserv i övriga huset. Låt dörrarna stå öppna. Eller skaffa ventiler över dörrarna och låt luften cirkulera via fläktar.

Energirådgivarens kommentarer:
Lysssna innan köp hur pelletskaminen låter. Om du vill veta hur värmen sprids i huset, prova med en kraftig värmefläkt för att hitta bäst placering.

Ger både värme och mysbrasa.
Pelletskamin från Ariterm.

Vedpanna

Så fungerar det: Värme från veden lagras i ackumulatortank.
Passar dig som: Vill hålla nere utgifterna.
Förutsättning: Skorsten. Vattenburen värme och ackumulatortank. Innan installation av vedpanna, kontakta skorstensfejarmästaren och kommunen.
Investeringskostnad: En miljögodkänd vedpanna och ackumulatortank kostar cirka 70 000 kronor.
+ Ger både värme och varmvatten. Det billigaste bränslet, näst efter solvärme sedan investeringen är betalad. Utmärkt att komplettera med solfångare — det är bara att sluta elda när solen skiner. Du behöver bara elda halva året.
– Du måste själv dagligen lägga in ved i pannan. Veden ska fraktas hem och staplas. Ännu mer jobb om du själv kapar och klyver. Förvaringen — veden kräver plats.

Energirådgivarens kommentar:
En modern vedpanna med ackumulatortank ger låga utsläppsvärden. Men elda bara med torr ved. Anpassa akumulatortankarnas storlek till eldstaden.Näst efter solfångare och pellets har ved minst påverkan på växthuseffekten. Vedpanna Vedolux 37 från Värmebaronen.


Billigaste värmen
får du med vedeldning. Det innebär visserligen en del arbete men det tycker många bara är trevligt. Foto Kristina Sjöberg

”Vi bytte till pelletsbrännare och solfångare”


Foto Sina Johansson

Carina och Niclas Nilsson med barnen Felix, Fanny och Lucas bor sedan tio år tillbaka i ett äldre hus.

Huset: Byggdes 1951, 165 kvadratmeter. Två plan, vattenburen värme.
Tidigare energikälla: Vedpanna och ackumulatortank.
Har bytt till/kompletterat med: Pelletsbrännare och solfångare.

Varför bytte ni?
Vedpannan slukade 40 kubikmeter ved per år – billigt men ganska tidsödande, tyckte vi. Redan 1998 satte de istället in en pelletsbrännare. Husets förutsättningar avgjorde valet av värmesystem.
Redan när vi flyttade in var det förberett med bra vedpanna och ackumulatortank. Nyligen har familjen dessutom installerat en solfångare på cirka åtta kvadratmeter.
-Vi har ju optimala förutsättningar för solfångare: 45 graders lutning på taket och söderläge. Förhoppningen är att kunna köpa betydligt mindre pellets. Besparingen beräknas bli cirka 4 000 kronor per år. Den enda el som tillkommer är hushållselen.

– Solfångaren har visat sig fungera väldigt bra och är ett jättebra komplement. Det är underhållsfritt och bekvämt – ett slutet system som sköter sig självt helt och hållet.
– Enda minuset är att solfångaren är väderberoende. Men systemet är termostatstyrt. Är det inte sol går pelletspannan igång automatiskt och vice versa – skiner solen stängs pelletspannan av.

Tips!

Gör din egen energianalys och kolla om det lönar det sig att byta uppvärmning på www.konsument.goteborg.se (välj energirådgivning)


Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!

Mest lästa artiklar