Värmekameran avslöjar husets energitjuvar

Våra hus läcker dyrbar värme – men var exakt finns läckagen? Ett sätt att få vetskap är att använda en värmekamera. Vi i Villa följde med på en besiktning av ett 60-talshus i Skåne.

För fem år sedan flyttade Johan Sjöberg och hans sambo till ett radhus i skånska Bjärred. Huset är byggt 1969 men har genomgått en ordentlig ombyggnad under 90-talet.

– Ändå har jag upplevt att komforten i huset inte är så bra. Det känns dragigt i vissa rum och man får kompensera med att öka värmen på elementen, berättar Johan.

Johan hade hört talas om värmefotografering, en metod för att undersöka otätheter och konstruktionsfel i byggnader. Han bestämde sig för att anlita termografören Lars Persson som arbetar med värmekamerabesiktningar.

– Värmekameran mäter omgivningens temperatur och visar på en färgskala var det är varmt och kallt. Det innebär till exempel att man kan upptäcka brister i isoleringen, så kallade köldbryggor och otätheter där kalluft smyger in eller inomhusvärme läcker ut, förklarar Lars.

Onormala läckage bör åtgärdas

Genom att registrera värmestrålningen kan kameran ge en bild av hur byggnaden är konstruerad, så att man ser var reglar, ventilationsrör och värmeledningar är placerade. På så sätt kan man till exempel lokalisera en trasig golvvärmeslinga eller en överhettad elledning som innebär en brandrisk.

– I vissa fall går det även att spåra fukt- och vattenskador eftersom fuktangripet material genom sin avdunstning ofta är kallare än torrt. Vid sådan misstanke bör man komplettera fotograferingen med en fuktmätning, berättar Lars.

Läckage förekommer i alla villor, oavsett hur välisolerade de är. I regel kan man hitta tydliga temperaturavvikelser i utgående hörn i ytterväggar, i anslutningar mellan yttervägg, tak och golv. Det är också vanligt i dörr- och fönstersmygar, i reglar och genomföringar.

– Man ska vara observant på sådant som avviker från det normala, områden som har stora läckage eller områden där det inte alls bör finns några köldbryggor.


Lars Persson lokaliserar ett nedkylt område i taket som bör undersökas.

Tätt men ventilerat. När man tätar sitt hus bör man samtidigt se till att hålla god ventilation. ”Sätt in en extra ventil som du kan justera efter behov”, föreslår Lars Persson till husägare Johan Sjöberg.

Täta och kontrollera ventilationen

Under fotograferingen i Johans hus upptäcker vi ett kraftigt nedkylt område i innertaket, i husets mitt. Det kan vara ett tecken på dålig isolering eller en skada i taktäckningen som bör undersökas.

– De tidigare ägarna kanske har gjort någon åtgärd däruppe, men det är inget vi själva känner till, säger Johan.

Lars följer golvlisterna i vardagsrummet med värmekameran och noterar att det drar kallt på vissa ställen.

– Det kan vara lämpligt att täta de här listerna med mjukfog. Om du ska måla om eller tapetsera bör du passa på att göra åtgärden samtidigt, det spar tid, säger Lars.

Vi upptäcker kalldrag i flera rum i huset, en otät entrédörr och otätheter kring flera fönster. Johan har planer på att byta fönstrena men vill samtidigt behålla originalutförandet. Troligtvis nöjer han sig med att byta fönsterlister tills vidare.

Johans hus har, likt många hus från den här tiden, självdragsventilation. Lars påpekar att det innebär att luftombytet är svårt att kontrollera.

– Hus med självdrag har överlag otillräcklig ventilation och som husägare bör man försöka kontrollera ventilationen genom att sätta in fler ventiler. Det är bättre att själv justera inflödet av friskluft istället för att låta luften sugas genom otätheter i byggnaden där luften drar med sig ohälsosamma partiklar, säger Lars.

Nybyggda hus har också problem

Enligt Lars är det inte bara äldre hus som har brister. Han har värmefotograferat flera nybyggda hus, både platsbyggda och modulhus, och upptäckt anmärkningsvärda fel och uppenbart byggfusk.

– Som byggherre finns det goda skäl att värmefotografera huset innan man lägger på kosmetikan. Att åtgärda felen i efterhand är både krångligare och dyrare.

När Lars är färdig med besiktningen sammanställer han en rapport med tillhörande värmebilder. Här finns några anmärkningar som kan bli föremål för åtgärder, till exempel tätning av golvlister, fönster och en närmare kontroll av taket.

Johan ska titta på rapporten och fundera. Tätning av lister och en extra ventil i vardagsrummet ligger närmast till hands på att-göra-listan. Det kan leda till såväl bättre komfort som sänkta energikostnader.

– Det känns som om jag har mer koll på huset nu. Jag var lite orolig att vi skulle hitta något stort fel som hade varit dyrt att åtgärda, säger Johan med en liten suck av lättnad.


Dörren behöver tätas. Det blåfärgade området visar ett tydligt kalldrag i nederkanten av altandörren. Foto Lars Persson.

Fakta/Termografi

Termografi är den teknik som med hjälp av en värmekamera fångar upp föremålens värmestrålning och mäter dess temperatur. Tekniken används bland annat för att analysera byggnader och elektriska installationer.

Som privatperson kan det vara lämpligt att passa på vid husköp, försäljning eller ombyggnad. Bäst är att utföra undersökningen under vinterhalvåret då kontrasterna mellan ute- och innetemperatur är störst, helst bör det skilja minst 10 grader.

Värmekameror finns både att köpa och hyra, men utan fackkunskap kan det vara svårt att tolka bilderna. Om man anlitar ett företag bör man fråga efter certfikat och referenser. Kostnaden för att undersöka en normalstor villa brukar ligga kring 3 000-4 000 kronor.

Med värmekamera kan du upptäcka…

  • värmeläckage och kalldrag
  • fukt- och vattenskador
  • angrepp i material från möss eller andra skadedjur
  • dolda rör och ledningar i mark, golv, väggar och tak
  • trasiga golvvärmeslingor
  • gasläckor i energifönste.
  • överbelastningar i elsystemet

Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar