Det har blivit dyrt att bo i hus. Det visar Zmartas husägarindex för fjärde kvartalet 2023.
En husägare med 85 procent belåning betalar i snitt närmare 240 000 kr per år, medan utgifterna för villaägare i Stockholmsområdet sticker ut med kostnader på över 400 000 kr.
– Ett villahushåll i Stockholm med en belåning på 85 procent lägger i snitt över 60 procent av sin inkomst på boendekostnaderna. Sedan tillkommer levnadskostnader för mat, kläder och skor med mera. Hushåll med stora bolån har det helt enkelt väldigt tufft just nu, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta.
Räntorna största boven
Kostnaderna är på den högsta nivån som någonsin uppmätts under Husägarindex 16-åriga mätperiod. Den största skillnaden är att räntorna, men även elpriset, har ökat markant. Även om det pratas om räntesänkningar framöver, skulle en sådan inte göra avtryck i hushållsekonomin förrän tidigast efter ett halvår, tror Ola Söderlind.
Genomsnittshushållet i Sverige har idag en bolåneränta på 4,9 procent, enligt SCB – en tre gånger så hög siffra som för bara ett och ett halvt år sedan. För hushåll med hög belåningsgrad innebär det stora kostnader.
Det finns tusenlappar att spara
För den som drabbas av de höga räntorna är Ola Söderlinds bästa råd att jämföra.
– Jämför allt som går att påverka. För husägare gäller det i allra högsta grad räntor men även elavtal och försäkringar. Här finns många tusenlappar att tjäna. Är det riktigt tufft så bör du även försöka ansöka om jämkning, säger Ola Söderlind.
Kanske finns det dock en ljusning i sikte. I dagarna lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad.
Har vi nått räntetoppen nu?
– Ja, nu när Riksbanken öppnar för en räntesänkning innan sommaren så finns vändningen runt hörnet. När räntan väl sänks öppnas stora möjligheter att omförhandla räntorna på lånen, säger Ola Söderlind.
Elpriserna steg i fjärde kvartalet
Under sommar och tidig höst var elpriserna nere på normala nivåer och villaägare kunde andas ut en stund. Men i takt med att utomhustemperaturen sjönk steg priset på energi under det fjärde kvartalet – med närmare 50 procent. Det påverkar framför allt hushåll med eluppvärmning.
För att få bukt med dyra elräkningar kan man, förutom att försöka förminska sin energianvändning, se över sitt elavtal. Men hur går man till väga?
– Få koll på din energiförbrukning, gärna genom en energianalys. Därigenom kan du få bättre koll på vilket elavtal du behöver och hur du kan spara energi. Se också till att jämföra elavtalet regelbundet då avtal kan ändras utan att du märker något. Använd en neutral jämförelsetjänst med många elbolag, som till exempel Elskling som är Sveriges största. Då får du ett större urval att välja bland och kan känna dig säker, säger Ola Söderlind.
Vid årsskiftet höjdes även elskatten och fastighetsavgiften.
– Det sätter ytterligare press på redan hårt prövade husägare, säger Ola Söderlind.
Fakta: Så mycket har utgifterna ökat
| Region | 2021, andra halvåret: Totala utgifter per år, 85 % belåning | 2023, fjärde kvartalet: Totala utgifter per år, 85 % belåning |
| Stor-Stockholm | 223 906 kr | 401 144 kr |
| Stor-Göteborg | 194 400 kr | 331 825 kr |
| Stor-Malmö | 187 006 kr | 307 189 kr |
| Riket | 143 748 kr | 236 971 kr |
Det bygger Husägarindex på
Zmarta sammanställer ett husägarindex för småhus (villa, kedjehus, radhus, och parhus) för att ge en översikt över förändringar i boendekostnader över tid. Indexet inkluderar ränteutgifter baserade på genomsnittliga boräntor med 85 procents belåning, amortering enligt krav från och med H2 2016, elpriser för villor med elvärme och 20 000 kWh årlig elförbrukning, vatten- och avloppstaxor för småhus med en årlig vattenförbrukning på 150 kubikmeter, sophantering för ett år, genomsnittliga villahemförsäkringspremier, samt takbelopp för kommunal fastighetsavgift för småhus.
Läs också: ”Sveriges snålaste man” – Günther Mårders 5 bästa spartips för villaägare
