Juristen varnar: Faran med att bo ihop!

1. Förtida arvet försvann!

Lisa fick pengar av sina föräldrar (som de såg som ett förskott på arvet), för att hon skulle kunna betala kontantinsatsen till ett hus där hon och hennes sambo Per skulle bo. När de nu ska separera går halva arvsbeloppet till Per. 

Juristen förklarar: Enligt sambolagen, som är till för att skydda den ekonomiskt svagare i förhållandet, räknas både en bostad och allt som köpts för gemensam användning som samboegendom, och den ska delas lika vid en separation, oavsett vem som betalat kontantinsatsen.

Så undviker du fällan: Skriv ett samboavtal, där ni helt eller delvis avtalar bort sambolagen, så kan du behålla pengarna du stoppat in. Om du betalat mer än hälften, skriv även ett skuldebrev. Det innebär att den andra blir skyldig att betala tillbaka pengarna vid en separation.

2. Släktens sommarstuga tvångssäljs!

Lotta och hennes syskon har ärvt en sommarstuga av sina föräldrar. Vid skilsmässan kräver Lottas exman att han ska få fortsätta nyttja sommarstugan med dem. De har inte råd att köpa ut honom, så antingen måste han få som han vill eller så blir de tvungna att sälja.

Juristen förklarar: När du gifter dig har du enligt giftorätten framtida rätt till hälften av värdet på alla era tillgångar. Lottas exman kan därför göra anspråk på halva värdet av hennes del i stugan.

Så undviker du fällan: Skriv ett äktenskapsförord (ett avtal som ska undertecknas av båda makarna och registreras hos Skatteverket) där ni skriver att det ni inte vill dela värdet av vid eventuell skilsmässa ska vara er respektive enskilda egendom. Det går att skriva både före och under äktenskapet.

”Han tvingas sova i bilen varannan vecka”

3. Måste sova i bilen!

Efter en turbulent skilsmässa bor exmakarna växelvis i huset med de gemensamma barnen. Therese har högre lön och råd att hyra eget boende de veckor hon inte bor i huset. Peter, däremot, tvingas sova i sin bil och på vänners soffor. Therese vägrar skriva på bodelningsavtalet, vilket gör att huset inte kan säljas och att Peter inte får ut pengar för att kunna köpa något eget.

Juristen förklarar: Man kan tyvärr förhala en bodelning, och det är ett vanligt problem. Skälen kan vara allt från att en partner vill hämnas till att man känslomässigt har svårt att lämna sin bostad eller inte har råd att köpa ut den andra.

Så undviker du fällan: Ansök hos tingsrätten om kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden redan när skilsmässoansökan lämnas in. Den som har störst behov av den gemensamma bostaden får då ensam bo kvar tills bodelningen är klar. Om det ändå skulle uppstå problem vid bodelningen, vänd er till tingsrätten och ansök om en bodelningsförrättare. Det är dyrt, men båda parter måste dela på kostnaden.

Läs också: Vad händer med huset om vi separerar?

4. Änklingen tvingas flytta!

När Stigs fru går bort vill hennes barn ha huset där paret har bott i alla år. Stig har bara sin pension att leva på och ingen möjlighet att köpa ut sin frus barn, så nu måste han flytta.

Juristen förklarar:Rätten att ärva sina föräldrar är stark. Gifta par ärver inte varandra om det finns särkullbarn (barn som är icke-gemensamma), utan arvet går direkt till barnen.

Så undviker du fällan: Du och din partner skriver testamente med en önskan om att särkullbarnen ska vänta på sitt arv när någon av er dör, så att den andre kan bo kvar i huset. Ni kan inte bestämma att de måste vänta med hela arvet, däremot kan det stå i testamentet att de endast ska få ut hälften av arvet direkt. Resten får de då först när den andre dör. Testamentet bör kompletteras med en liv- eller kapitalförsäkring med så kallat förmånstagarförordnande till efterlevande maken. Pengarna från försäkringarna kan användas för att betala hälften av särkullbarnens arv om de trots testamentet kräver det.  

5. Exmannen fick 75 procent av huset!

Josefins exman använde ärvda pengar (som var hans enskilda egendom) till att betala hälften av kontantinsatsen för deras hus. Själv betalade Josefin sin hälft med sparpengar (som inte var enskild egendom). Resten av summan tog de lån på ihop. I bodelningen fick Josefins man rätt till 75 procent av husets värde, medan hon fick nöja sig med 25 procent. Nu blir hon tvungen att flytta till en liten etta där hon och barnen får tränga ihop sig varannan vecka.

Juristen förklarar: Eftersom mannen använde enskild egendom till att bekosta hälften av kontantinsatsen så blir hans hälft av huset ersättning (s k surrogat) för de ärvda pengarna och därmed hans enskilda egendom som inte ska tas med i bodelningen. Mannen får alltså behålla sin hälft och Josefins hälft ska delas enligt bodelningsreglerna. Totalt blir det alltså 75 procent till mannen och bara 25 procent till Josefin, vilket drabbar Josefin –  och även barnen – hårt ekonomiskt på ett sätt ingen av dem förutsett.

Så undviker du fällan: Om en av makarna betalar för kontantinsatsen med enskild egendom kan ni göra den andres andel av huset till dennes enskilda egendom i ett äktenskapsförord. Då blir fördelningen av pengarna vid en skilsmässa mer rättvis.

Läs också: ”Måste vi betala hälften?”