Är det sant att solceller kan utgöra en brandfara?
Vad kan man göra för att minimera risken?
Bengt
Svar: I Sverige har det hittills inträffat få allvarliga incidenter med solcellsanläggningar. Utbyggnaden går dock snabbt och statistik från Energimyndigheten visar att bara mellan åren 2021 och 2022 ökade andelen anläggningar med nästan 60%. Från 2016 har ökningen uppgått till nästan 1400%, till dagens drygt 147 000 anläggningar. Även om bränder där solceller är inblandade fortfarande anses som en sällanhändelse har antalet bränder ökat i takt med ett ökat antal solcellsinstallationer. Även antalet incidenter kommer troligtvis öka framöver på grund av den fortsatt förväntade ökningen av antalet anläggningar.
Även om solcellsmoduler ofta består av obrännbart material så som metall och glas innehåller själva installationen i sig många olika elektriska komponenter och anslutningspunkter, där samtliga kan utgöra en risk för brand. Att vissa komponenter dessutom ligger exponerade för fukt och väta ökar risken för fel i anläggningen. Fel som kan uppkomma är exempelvis ljusbågar, jordfel och överslag mellan ledare. Framförallt ljusbågar kan orsaka bränder eftersom dessa fenomen både kan ge temperaturer på flera tusen grader samtidigt som de fortfarande kan vara strömförande. Ljusbågar kan uppstå på grund av skadade plus- och minuskablar mellan solcellspanelerna och växelriktaren, skador som kan ha uppstått på grund av exempelvis gnagare, slitage eller vassa kanter.
En brand som uppstår i en solcellsanläggning kan vidare sprida sig till tak och fasad på en byggnad, som ofta är utförda i brännbart material. På grund av mellanrummet mellan solcellspanelerna och underlaget kan återstrålning av värme från baksidan av modulerna bidra till en kraftig brandspridning längs hela ytan.
För räddningstjänsten innebär en solcellsanläggning speciella risker för personalen vid en insats. Även om strömmen till byggnaden är bruten kommer solcellerna fortsätta att producera el och kablarna kommer därmed fortfarande vara strömförande. Detta gör att räddningspersonalen kan utsättas för risker som strömgenomgång via direktkontakt med kablar, paneler eller strömförande byggnadsdelar så som plåttak eller hängrännor. Oavsett om det brinner i själva solcellspanelerna eller inuti byggnaden kommer räddningstjänsten därmed att agera med försiktighet om de inte med säkerhet vet att allt kablage är strömlöst.
Solceller kan alltså absolut utgöra en brandfara. En snabb brandspridning i kombination med att solcellerna kan innebära begränsningar och svårigheter för räddningspersonalen under en insats kan således medföra risk för stora egendoms- och personskador. För att minimera risken att en solcellsanläggning orsakar eller bidrar till brandspridning bör hänsyn tas till både byggnadstekniska och eltekniska aspekter under såväl projektering som installation och drift.
Vad kan man göra för att minimera risken?
Erfarenheter från tidigare händelser visar på att felaktiga installationer och bristande underhåll ofta varit orsaken till att det uppstått bränder i solcellsanläggningar. Många av de brister som uppmärksammats vid besiktningar av befintliga anläggningar gäller kabeldragningen mellan solcellspanelerna och växelriktaren, det vill säga där det finns risk för ljusbågar. Det kan vara kablar som ligger mot vassa kanter, kablar som ej är skyddade mot gnagare eller kablar som ligger fastklämda mellan takpannor.
En korrekt utförd installation som underhålls på rätt sätt är därför den viktigaste parametern för att minimera risken för brand i solcellsanläggningen.
Solcellsinstallationer får endast utföras av auktoriserade företag som är registrerade hos Elsäkerhetsverket. Dessa företag har rätt kompetens om vilka lagar som gäller för att koppla in en solcellsanläggning. Innan man bestämmer sig för att installera en anläggning är detta något som bör kontrolleras. För dig som redan har en solcellsanläggning installerad kan du bland annat titta så att kablar är korrekt uppfästa under modulerna och inte sitter löst, att de inte ligger och skaver mot vassa kanter eller helt saknar mekaniskt skydd där de kan bli utsatta för yttre påverkan, att kontaktdonen är sådana som är avsedda för solcellsanläggningar samt att växelriktaren är monterad och installerad enligt tillverkarens anvisningar.
För att säkerställa att allt är i sin ordning kan man även anlita en besiktningsingenjör som kan kontrollera att anläggningen är korrekt utförd och följer gällande regelverk.
Avslutningsvis är det viktigt att veta att du som anläggningsägare har det fulla ansvaret för att det inte uppkommer fara för person eller egendom i elanläggningen. Var därför noga med att följa de skötsel- och underhållsinstruktioner som erhålls av tillverkaren eller installatören efter ni installerat er anläggning.
Fredrik Nilsson, brandingenjör på Uppsala kommun
Läs också: Vindkraftverk hemma – vilka förutsättningar krävs?
